byEmschen       Vi som bloggar här       Kontakta oss

Saknad

| En kommentar

Saknaden efter morfar kommer över mig då och då! Mycket nu!

Inte så konstigt kanske. Har varit i skogen och försökt plocka blåbär, som var morfars ”grej”. Badar en massa, vilket morfar älskade. Hemma i Braås och kör förbi huset där han (och mormor) bodde. De nya ägarna byter färg, det gör allt lite ont, även om det på ett sätt är skönt, så ska ändå huset vara gult ju. Som ketchup på moset, så mötte jag morfar bil, som vi körde förra sommaren när våran var krockad. Handen åker automatiskt upp, men ingen vinkar tillbaka, varken från huset eller bilden. Jag tänker ändå fortsätta vinka!

Ändå sitter jag här, med en klump i halsen, tårarna i ögonen och kan nästan känna doften av morfar..

Du saknas mig, Morfar! 💕

En kommentar

  1. Kram! Håller med dig. Det är sånt som känns och man kan inte göra så mycket åt det, det bara är så.

Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *.


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.